HOMEBOUND

det är skönt att ha en bogg vid sidan om. ha en plats där man kan skriva om allt och ta bilder som får se ut hur de vill, vara hur exposed som helst, utan att någon kommenterar eller ska använda det emot en.

jag mår bättre. du har hittat en ny, eller ny och ny, det har alltid varit hon, hur mycekt jag än försökte så var det alltid hon. jag stod alltid i skuggan även fast jag försökte tills hjärtat till slut inte kunde krossas i fler delar. men sakta och säkert så limmar jag ihop mitt hjärta. limmar det försiktigt och noga. man ska inte få se att det delats. att du har delat det. och när det är återställt. ska jag se till att någon aldrig får tillgång till det igen.

jag kommer fortfarande ihåg. när jag insåg att känslorna började växa okontrollerat. fan. fan jävla helvete. det får bara inte hända. för att när jag väl släpper in någon i mitt liv så vill jag hålla hårt. jag vill aldrig släppa taget. ångesten och pirret fyllde hela min kropp.

vi träffades. du kom oväntat till mig på kvällarna, precis som i filmer, du bara kom. som jag egentligen bara kunde drömma om. jag låg på ditt bröst och hörde dina hjärtslag, de slog en aning snabbare men inte okontrollerat, som mitt gjorde när jag såg dig. kanske var det just den kvällen som var det sista av oss. 
är det verkligen så som alla säger? är det såhär kärlek verkligen känns? är det så här jävla förbanant fint?
ja. det är förbannat fint och gör förbannat ont.

jag tror det hela handlar om att vara kär i sig själv också och att lita på att man är bra nog för någon. för det är inte jag, kär i mig själv alltså. och jag tror det är därför ångesten vilar över mig. för jag är rädd. rädd för att det jag håller kärt, ska lämna mig. och att jag blir fast med migsjälv.

det var precis det som hände. du kom in i mitt liv och lämnade lika fort. 
och nu. nu är jag där igen. allt pågrund av att du inte kunde hålla dig till en enda jävla tjej. 
utan du blev tvungena tt få mig känna speciellt ibland och sedan stampa på mig.
för att du själv skulle må bättre.

ditt jävla svin. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0